Odo ogun

Sọn Wikipedia

Ogun sìn otọ̀ yin tọsisa de he nọ sa to Togbo Naijilia tọn biọ lagoon mẹ to Awọnlin.

Bẹjẹeji po sisa etọn po[jlado | jla asisado]

Tọsisa Ogun tọn bẹsọn River rises to Ayimatẹn Ọyọ sẹpọ Ṣakí he gbigblo Etọn sọ 8°41'0N 3°28'0, e bọ sisa gbọn Ayimatẹn Ogun yi nọwhe mẹ to Ayimatẹn Awọnlin tọn. ye glọnalina osin lọ to Ikere Gorge Dam he tin to Oto Isẹyin tọn to Agbègbè gandudu Isẹyin tọn to Ayimatẹn Ọyọ (reservoir)osin lọ sọ 690miliọnu cubiki (560,000 acre•F). osin Ehe doyẹyigona Ọyọ National Park, dogbọn Ali gbẹdudu tọn he to finẹ po Lehe E to Sisa lẹdo Agbegbe lọ. Otọ Ofiki sọ nọ sa sẹpọ Otọ̀ Ṣakí he to hihodo Otọ̀ Ogùn tọn. Otọ̀ Ọyàn sọ yin Dopo to Otọ̀ he ye glọnalina to Ọyan River Dam he yin dowatọ osin tọn na Abẹokuta po Awọnlin po. To fihe gbẹtọ lẹ su te, ye nọ zan osin lọ na nususu, nunu po avọyinyan po, ye sọ nọ klọnu to osin lọ mẹ Titengbe lanhusatọ lẹ.

Otan etọn[jlado | jla asisado]

Na nuhe du yise Ayọnu lẹ tọn, Yemoja yin Otọ̀ganyọnnu Ògùn tọn. Sinsẹngan Agùn Àgùdà tọn dé Charles Phillips he lẹzun biṣọbu na Agun Àgùdà tọn to Ayimatẹn Ondo tọn, kanwe de to Owhe 1857 sọ: Mẹhe mọ bo sẹpọ Otọ̀ Ògùn tọn nọ Basi sinsẹn hlan Tọ lọ. otọ lọ tin to ṣẹnṣẹn Otò Ọ̀yọ́ hohowhenu tọn. Otọ̀ Ọ̀yọ́ tọn yin mima dó ṣidopo, Ati to Apa Wheyihọwaji Otọ̀ Ògùn tọn po Ati to Apa whezẹtẹn waji To lọ tọn. To Ojlẹ dé Wayi, Otọ tindo mahẹ to Ali dide na Ajọwatọ lẹ gbọn bibẹ Nusisa yetọn lẹ gbọn tọjihun lẹ mẹ sọn Abẹ́òkúta yi Awọnlin.

Alọdlẹ̀ndonu lẹ[jlado | jla asisado]