Lily Weiser-Aall

Sọn Wikipedia

Lily Weiser-Aall (18 Awewesun 1898 - 26 Afínplọsun 1987), e ji Elisabeth Augusta Jeanette Weiser, yin Austrian philologist po ethnologist po, mẹhe tindo oyọnẹn weplọnmẹ Germanic tọn.

Otàn gbẹzan etọn tọn[jlado | jla asisado]

Lily Weiser-Aall yin jiji to Vienna, Austria-Hungary to 18tọ Awewesun 1898 do whẹndo adọkunnọ de tọn mẹ. Otọ́ etọn yin whẹyidọtọ podọ Onọ̀ etọn yin hànjitọ po piano hotọ po. To whenue e du to tẹnpọn etọn ji nado hiawe to wehọmẹ alavọ tọn godo, Weiser-Aall plọn philology German po Nordic po tọn to wehọmẹ alavọ Vienna he to glọ na Rudolf Much. E wa lẹzun dopo to wehọmẹvi he Much jlo, e mọ ajọ Ph.D tọn yi to 1922 podo wema de po sọn Yule de. Wema etọn yin zinzinjẹgbonu to 1923. To whenue e ko yi ajọ Ph.D godo, Weiser-Aall yi wazọ́n to nusẹdotẹn Hamburg tọn, podọ e sọ wazọ́n taifi mẹplọntọ to Viennese middle school for girls. To ojlẹ ehe mẹ, Weiser-Aall yi wehọmẹ zedaga tọn de to Sweden po Italy po, finẹ wẹ e dukosọ hẹ folklorist de taidi Viktor Geramb [de] po Eugen Fehrle po. Much po Fehrle po de Weiser-Aall basi tẹnpọn godo tọn etọn te. Tẹnpọn lọ tindo nuyiwadomẹji sinsinyẹn do dodinnanu ji, titengbe dehe yin Otto Höfler po Neil Price po. To 1928, Weiser-Aall wlealọ po tamẹnuplọnmẹtọ Norwenu de Anathon Aall, bo wa sẹtẹn yi Oslo to godo mẹ. Lily po Anathon po tindo ovi atọ̀n. To 1933, Weiser-Aall mọ ajọ H.M kongens gullmedalje tọn yi to wehọmẹ alavọ Oslo tọn dali na dodinnanu etọn do ohia sinsẹn tọn ji wutu. To ojlẹ ehe mẹ, Weiser-Aall zin hosọ susu jẹgbonu do whẹho azé po majiki na linlin lẹ. E sọ yin yinyọnẹn na dodinnanu etọn do whẹho gbẹtọvi tọn kavi linlẹn gbẹtọvi tọn he sọgan bẹpla ayiha etọn. E wa yin dide taidi dopo to hagbẹ́ gigọ Norwegian Academy of Science and Letters to 1937.

To wẹkẹ whán ll whenu, Weiser-Aall ko lẹzun asuṣiọsi, nado sọgan penukundo ovi etọn atọ̀n lọ lẹ go, e kọnawudopọ podo ogbẹ́ Ahnenerbe, ehe lọ mẹ wẹ e ko tin te sọn 1937 gbọn. e yin dide nado yi tẹnpọn na oplọn sinsẹn tọn to Reichsuniversität Straßburg to Otto Huth glọ, bo wa yin didọna nado nọ basi lẹdogbedevo sọn Scandinavian do Germangbe mẹ.

To wẹkẹ whán ll godo, Weiser-Aall wa yin dopo to hagbẹ́ Norsk etnologisk gransking tọn bo lẹzun nukọntọ na mẹhe nọ jlanudo lẹ to Norwegian Museum of Cultural History. E yi gbọjẹ to ojlẹ 1960 tọn mẹ, Weiser-Aall basi matintọ to 26tọ Afínplọsun 1987.

Sọ pọn[jlado | jla asisado]

Azọ́n ṣinṣinyan etọn lẹ[jlado | jla asisado]

  • Jul, Weihnachtsgeschenke und Weihnachtsbaum. Eine volkskundliche Untersuchung ihrer Geschichte. Stuttgart 1923.
  • «Germanische Haustgeister und Kobolde.» Niederdeutsche Zeitschrift für Volkskunde 4, 1926.
  • Altgermanische Jünglingsweihen und Männerbünde. Ein Beitrag zur deutschen und nordischen Altertums- und Volkskunde. Bühl 1927.
  • «Hexe.» Handwörterbuch des deutschen Aberglaubens. Berlin 1931.
  • «Zur Sage vom Hundekönig.» Wiener Prähistorischen Zeitschrift, XIX, 1932.
  • «Zur Geschichte der altgermanischen Todesstrafe und Friedlosigkeit.» Archiv für Religionswissenschaft 33, 1933.
  • «Zum Aufbau religiöser Symbolerlebnisse.» Zeitschrift für Religionspsychologie 1934.
  • «'Verdens uro' i Norge.» Maal og minne 1937.
  • Volkskunde und Psychologie. Eine Einführung. Berlin 1937.
  • «Weihnacht.» Handwörterbuch des deutschen Aberglaubens. Berlin 1941.
  • «Volkskundliche Arbeit in Norwegen, 1942-1946.» Archiv für Volkskunde 44, 1947.
  • «Magiske tegn på norske trekar?» By og Bygd 1947.
  • Vassbæring i Norge. Småskrifter fra Norsk etnologisk gransking. Oslo 1953.
  • Juletreet i Norge. Småskrifter fra Norsk etnologisk gransking. Oslo 1953.
  • Julehalmen i Norge. Småskrifter fra Norsk etnologisk gransking. Oslo 1953.
  • Julenissen og julegeita i Norge. Småskrifter fra Norsk etnologisk gransking. Oslo 1953.
  • Menn med øreringer i Norge. Småskrifter fra Norsk etnologisk gransking. Oslo 1953.
  • «Syncretism in Nordic folk medicine. Critical periods during pregnancy.» Scripta instituti donneriani Aboensis, v. 3, 1957.
  • «Påskeegg i Norge – kilder og problemer.» By og bygd 1958.
  • «Om haren i norsk overlevering – kilder og problemer.» Norveg 10, 1963.
  • «Jul.» Kulturhistorisk leksikon for nordisk middelalder 8. København.
  • «Gelehrte Tradition über angeborene Fehler in der Volkstradition.» Arv 1962/63.
  • Svangerskap og fødsel i nyere norsk tradisjon. Småskrifter fra Norsk etnologisk gransking. Oslo 1968.
  • Omkring de nyfødtes stell i nyere norsk overlevering. Småskrifter fra Norsk etnologisk gransking. Oslo 1973.

Alọdlẹndonu lẹ[jlado | jla asisado]

Asisa lẹ[jlado | jla asisado]

Refbegin}}

  • Andreas Ropeid: Lily Weiser-Aall. Minnetale. Det Norske Videnskaps-Akademi Årbok 1987.
  • Andreas Ropeid: Lily Weiser-Aall 1898–1987. Ethnologia Scandinavica 1987.
  • Ann Helene Bolstad Skjelbred: Lily Weiser-Aall. Norsk etnologisk granskings førstedame. Forskning og fornyelse (By og bygd nr. 45). Oslo 2013.
  • Anne Moestue og Reimund Kvideland (red.): Verden var hennes tekst. Forskeren Lily Weiser-Aall. En minnebok 1898–1998. Småskrifter fra Norsk etnologisk gransking. Oslo 1998.[1]
  • Anne Moestue: Lily Weiser-Aall og spørrelistearbeidet ved Norsk etnologisk gransking. Oslo 1998.
  • Carlo Ginzburg: Germansk mytologi og nazisme. om en gammel bok af Georges Dumézil. Spor. Om historie og historisk metode. København 1999.
  • Malte Garsche: Norge og prosjektet Germanische wissenschaftseinsatz. Hans Schwalrn og Ahnenerbes fiasko i Norge 1942-1944. Terje Emberland og Jorunn Sem Fure (red.): Jakten på Germania. Fra nordensvermeri til SS-arkeologi. Oslo 2009.
  1. Søkbar digitalkopi av Verden var hennes tekst. Forskeren Lily Weiser-Aall. En minnebok 1898–1998