Onuora Nzekwu

Sọn Wikipedia

Onuora Nzekwu (OON) ehe sọ yin yinyọnẹn taidi Joseph Onuora Nzekwu (19 Afínplọsun 1928 – 21 Lidosun 2017) yin wesetọ Naijilia tọn, wekàntọ podo vọjladobasitọ sọn akọ̀ Igbo tọn mẹ. E wọ wẹ dowatọ otànwe Wand of Noble Wood owhe 1961 podo Eze Goes to School 1963 tọn po ehe tin to kandai Aflikanu lẹ tọn mẹ.

Otàn Gbẹzan etọn tọn[jlado | jla asisado]

Nzekwu yin jiji to Kafanchan, Ayimatẹn Kaduna tọn na Mẹmẹsunnu Obiese Nzekwu podo whesi Mary Ogugua Nzekwu po (née Aghadiuno) Onitsha tọn to Ayimatẹn Anambra tọn mẹ. To Alunlunsun 1956, Nzekwu biọ ogbẹ ahọluzọ́nwatọ lẹ tọn mẹ bo wazọ́n taidi alọgọtọ vojladobasitọ na kando linlinwe Naijilia tọn Federal Ministry of Information and Communications tọn sọn 1956 jẹ 1958. To 1958, e jẹ ogántẹn vọjladobasitọ linlinwe tọn ji. Nzekwe zindonukọn nado to linlinzọ́n Naijilia tọn na Federal Ministry of Information and Communications wa zọnmíí kakajẹ 1966 to whenuena hunyanhunyan Naijilia tọn zọn bọ e sẹtẹn na azọ́n etọn yi whèzẹtẹn-waji Naijilia tọn.

E bẹjẹeji taidi nudọnamẹtọgán to whèzẹtẹn-waji Naijilia tọn, otẹn de he bẹ ada nudọnamẹ podo aṣa tọn po hẹn. To 1986, e yin zizedaga yi ogántẹn anadenanutọ azọ́nwhe aṣa tọn he ṣẹṣẹ yin yi didoai. To whenuena wangbẹnamẹ lọ doalọte to Alunlunsun 1970 godo, Nzekwu lẹkọ do Federal Ministry of Information to osun Nuwhàsun tọn mẹ bo yin dide do ada nudọnamẹ nina mẹ tọn ji taidi ogán nudọnamẹ tọn.

Nzekwu wazọ́n taidi ogán anadenanutọ News Agency of Nigeria (NAN) tọn kakajẹ 1 Liyasun 1979, to whenuena e jẹ otẹn alọgọtọ na anadenanutọ dai tọn. E yi gbọjẹ sọn azọ́n Nigeria Public Service mẹ to 1985, to whenuena e ko deanana azọ́n NAN tọn na owhe ṣinatọ̀n podo sinsẹ́nzọ́nwiwa na gandudu otogbo etọn po na owhe 39.

Ajọ̀ lẹ[jlado | jla asisado]

Onuora Nzekwu mọ Rockefeller Foundation Fellowship yi to 1961 ehe na ẹ dotẹnmẹ lọ nado sọgan plọn lehe Amẹlikanu lẹ nọ basi linlinwe yetọn lẹ gbọn podo Crafts Horizons po to New York. To 1964, e yin nina ajọ̀ UNESCO Fellowship tọn ehe hun dotẹnmẹ na ẹ nado plọnnu gando vọkan kandai tọn bibasi na osun atọ̀n to Geneva, Prague, Paris, London, New York podo Washington po.

To azán ṣinatọ̀ntọ Avivọsun 2006 tọn, News Agency of Nigeria basi hunwhẹ gbàntọ he azọ́nwhe lọ ko yin didoai te to Abuja. NAN wleawuna ajọ̀ de podo wekún "Maker of NAN" po bo ze-edonukọn na Nzekwu. To Awewesun 2008, Nzekwu yin nina Nigerian national honour of Officer of the Order of the Niger (OON).

Zinjẹgbonu lẹ[jlado | jla asisado]

Nzekwu ko basi kandai otànwe susu lẹ. E hopodona whenuho-kantọ Michael Crowder nado basi kandai Eze Goes to School tọn po Eze Goes to College po. Owe oplọn tọn awe lọ lẹ yin zizejẹgbonu na whla tintan tọn gbọn linlinwhe wehọmẹ alavọ Alikanu tọn to 1964 podo 1988 po.

To 1977, Nzekwu basi zinjẹgbonu etọn tintan hẹ yin kandai nugbo kẹdẹ, The Chima Dynasty in Onitsha, ehe yin otàn gando Onitsha go podo gandudu ahọlu etọn lẹ po. Otànwe Nzekwu tọn Faith of Our Fathers, a compendium of the arts, beliefs, social institutions podo code of values po ehe basi vogbingbọn to aṣa kọmẹnu Onitsha tọn yin zinzinjẹgbonu to 2003.

Gbẹzan mẹdetiti tọn[jlado | jla asisado]

Nzekwu wlealọ hẹ Onoenyi Justina Ogbenyeanu, oviyọnnu togán Isaac Aniegboka Mbanefo, Odu II Onitsha tọn to Ayidosun 1960 bo yin hinhẹn biọ lẹdo Agbalanze daho hohowhenu Onitsha tọn mẹ to Nuwhàsun 1991. E basi matintọ to 21 Lidosun 2017.

Azọ́n etọn lẹ[jlado | jla asisado]

  • Wand of Noble Wood (1961)
  • Blade Among the Boys (1962)
  • Highlife for Lizards (1965)
  • Eze Goes to School (1966)
  • The Chima Dynasty in Onitsha (1977)
  • Faith Of Our Father's (2003)
  • Troubled Dust (2012)
  • Ahmad Daggash (Story of the True)(2016)

Alọdlẹndonu lẹ[jlado | jla asisado]

Nọtẹn gbonu devo lẹ[jlado | jla asisado]