Gisèle Hountondji
This article is written in Gun (Gungbe) |
Gisèle Hountondji yin jiji to 1954 to Bénin. Wekantọ de, podọ lẹdogbedevomẹ - basitọ de po wẹ e yin. Ewọ wẹ yin yọnnu tintan he kàn owe lẹ sọn Bénin.[1] Glelelele wlan owe de he nọ yin "Une citronnelle dans la neige". E gando gbẹzan etọn to whenuena e yin wehọmẹvi de to Europe, titengbe to Paris go. E kanwe gando ojlẹ sinsinyẹn he mẹ e jugbọn lẹ go.
Otàn Gbẹzan tọn
[jlado | jla asisado]Gisèle Hountondji yin jiji to 1954 to Cotonou, Bénin. Otọ́ etọn nọ wazọ́n to pinpán-glintẹn de. E jlo dọ e ni plọnwe ganji. Enẹwutu, e do e hlan nado yì nọ hẹ nafẹ etọn po tavẹ etọn po. Tavẹ etọn yin mẹplọntọ de.[2] Gisèle yì wehọmẹ dokọ̀ tọn to Paouignan. Enẹgodo, e yì wehọmẹ daho to Abomey sọn 1965 jẹ 1972.
Gisèle Hountondji yì Paris nado plọnnu to wehọmẹ alavọ tọn de sọn 1973 jẹ 1978. E sọ dla London po Madrid po pọ́n nado plọn ogbè lẹ. E mọ wema vonọtaun de po gbedewema azọ́nyọnẹntọ de tọn po yí nado basi lẹdogbedevomẹ Espagne-gbé po Glẹnsigbe po tọn. Enẹgodo, e plọn nususu dogọ nado lẹzun lẹdogbedevomẹ basitọ de to London.[3] To 1983, e mọ gbedewema yí nado basi lẹdogbedevomẹ Flansegbe po Glẹnsigbe po tọn to ojlẹ dopolọ mẹ. To owhe he bọdego mẹ, e jẹ azọ́nwa ji taidi lẹdogbedevomẹ - basitọ de to Bénin.[4] Todin, Gisèle nọ wazọ́n taidi lẹdogbedevomẹ basitọ de to Cotonou, Bénin.[2]
Wekinkan
[jlado | jla asisado]Gisèle Hountondji wlan owe titengbe de he nọ yin yiylọdọ "Une citronnelle dans la neige". Owe ehe gbọnvo taun na whla tintan die he mẹde kànwe gando nuhe e taidi nado yin yọnnu mẹyuu de to France go. Jẹnukọnna owe etọn, wekantọ devo lẹ taidi Aké Loba, Bernard Dadié, po Cheikh Hamidou Kane po kànwe gando wehọmẹvi Aflika tọn lẹ go to Paris, ṣigba yé ma kanwe gando yọnnu mẹyuu yinyin go gba. Owe Gisèle tọn yin owe tangan de to wekinkan Aflika tọn lẹ mẹ to whelọnu. Gisèle sọ yin yinyọnẹn taidi yọnnu tintan sọn Bénin nado kàn owe de.
To owe Gisèle Hountondji tọn mẹ, omẹ tangan lọ nọ yì France nado plọnnu. Otọ́ etọn yiwanna aṣa Flansegbe tọn bo dọ dọ France yin nọtẹn alọkẹyi tọn de bosọ yin otò he vò de. Ṣigba to whenuena e jẹ France to 1970, e doayi e go dọ e mayin mọ gba. Gbẹtọ lẹ nọ yí nukunpẹvi do pọ́n ẹn, podọ e vẹawuna ẹn nado mọ fihe e na nọ̀. E tlẹ tindo numimọ ylankan de he to whenue e tẹnpọn nado kọnawudopọ hẹ klasi wedudu tọn de. E sọ tindo haṣinṣan awubla po flumẹjijẹ tọn de po hẹ dawe Flansenu de.[5] Ninọmẹ lọ ylan bosọ vọ ylan deji, podọ awhli ayajẹnọ lọ wà jẹflumẹ taun.[1][6] Gisèle Hountondji yí ahundopo do kanwe gando numimọ ylankan he e tindo to France lẹ go. To owe etọn Une citronnelle dans la neige mẹ, e basi zẹẹmẹ omẹ France tọn lẹ tọn po ahundopo po. E dọ dọ yé gbẹwanna mẹyuu lẹ po mẹhe wá sọn Asia lẹ po, bo ma sọ tindo sisi na yé. Weyọnẹntọ de he nọ yin Adrien Huannou dọ dọ Hountondji do omẹ France tọn lẹ hia di ṣejannabinọ, bo nọ hò yedetiti tọn pọ́n, bosọ nọ lẹndọ yé pọnte hú mẹdevo lẹ. E sọ kanwe gando lehe lẹnunnuyọnẹn po dodinnanu amasin tọn po yin yiyizan nado nọgodona linlẹn he ma sọgbe lẹ do go.[3]
Gisèle Hountondji ma kanwe devo depope to Une citronnelle dans la neige godo. To whenuena gbẹtọ lẹ kàn nuhewutu sè, e dọ dọ mẹsusu wẹ tin to Aflika, titengbe to Bénin, bo ma yiwanna wehihia.[1] Ṣigba e wá kanwe kleunkleun lẹ, taidi dehe e kan to 1988 he nọ yin yiylọdọ Mettez-vous au goût du jour, Madame la négresse : exprimez-vous en français.[7]
E kàn otàn kleun de he nọ yin yiylọdọ "Daniel" to 1996. To 2002, e kanwe na linlinwe de he nọ yin yiylọdọ La Nouvelle Tribune.[8][9] Delẹ to wekinkan etọn lẹ mẹ sọ tin to owe he wekantọ susu devo lẹ kàn mẹ. Dopo to owe ehelẹ mẹ nọ yin yiylọdọ La petite fille des eaux sọn 2006.[10]
Alọdlẹndonu lẹ
[jlado | jla asisado]- ↑ 1.0 1.1 1.2 Kotso Nathaniels, Jocelyn (May 2011). "L'entrée des femmes dans le monde littéraire béninois". Amina (in French). Retrieved 2020-10-20.
- ↑ 2.0 2.1 "Hountondji Gisele". The University of Western Australia. 2014-11-18. Retrieved 2020-10-20.
- ↑ 3.0 3.1 Anthologie de la littérature féminine d'Afrique noire francophone. Huannou, Adrien. Abidjan: Editions Bognini. 1994. ISBN 2-910499-03-0. OCLC 34991027.
{{cite book}}
: CS1 maint: others (link) - ↑ "Gisèle L. Hountondji : 'Être écrivain n'est pas un mérite, c'est un don, une passion, un talent'". Racontars de Lectures (in French). 2018-04-07. Archived from the original on 2019-09-14. Retrieved 2020-10-20.
- ↑ Ajoke, Mimiko Bestman (2014-12-15). "Le womanisme et la dialectique d'être femme et noire dans les romans de Ken Bugul et Gisèle Hountondji". Littérature, Langues et Linguistique (in French). 2 (2).
- ↑ Ormerod, Beverley; Volet, Jean-Marie (1996). "Ecrits autobiographiques et engagement: le cas des Africaines d'expression française". The French Review (in French). 69 (3): 426–444. ISSN 0016-111X. JSTOR 396492.
- ↑ Hountondji, Gisèle (1988). "Mettez-vous au goût du jour, Madame la négresse : exprimez-vous en français !". Peuples Noirs Peuples Africains. Retrieved 2020-10-20.
- ↑ Hountondji, Gisèle (1996). "Daniel". The University of Western Australia. Retrieved 2020-10-20.
- ↑ "Hountondji Gisele". The University of Western Australia (in French). 2014-11-18. Retrieved 2020-10-20.
- ↑ Scribe Noir (Association) (2006). La petite fille des eaux : roman. Couao-Zotti, Florent, 1964–. Bertoua: Ndze. ISBN 2-911464-12-5. OCLC 70711640.